Mina föräldrar separerade när jag ver fyra år gammal. Jag bodde hos mamma och var varannan helg hos min pappa som flyttade till Lund med sin nya sambo. Jag levde inte ett helt enkelt liv hos min mamma. Jag fick ta hand om mig själv väldigt mycket. Jag vill inte gå in på varför, men så var det.

Min pappa hade jag inte heller så bra relation till, när jag var hos honom så ville jag alltid hem till mamma. Men idag så har jag och min pappa en väldigt nära relation. Jag litar på honom till 100, han ställer upp för mig i vått och torrt. Kan inte tänka mig en bättre pappa! Han ringer alltid på fredagar, någonstans mellan halv fem och fem. Jag är pappas lilla flicka och också hans enda barn.

Min mamma då, ja, hon gjorde min uppväxt lite komplicerad kan man säga, men jag har kommit över det nu. När jag först flyttade hit till Jönköping ringde hon varje dag, flera gånger, nu har det lugnat sig lite haha! Men visst betyder mamma mycket för mig också, hon är ju min mamma även om hon kan vara jobbig ibland!